Nilla lever sin dröm

När Nilla Fischer skolades om till mittback inför EM 2013 var hon osäker på om hon skulle klara av omställningen. Två år senare är hon hyllad försvarsgeneral i tyska storklubben VFL Wolfsburg och har vunnit både Bundesliga och UEFA Women’s Champions League.
– Just nu lever jag min dröm.

Nybyggd arena, bra träningsfaciliteter, heltidsproffs och medspelare i världsklass. Det är inte konstigt att Nilla Fischer upplever att hon just nu lever sin dröm. Det är inte bara talang och hård träning som har tagit henne till storklubben VFL Wolfsburg. Hela Nillas karriär har präglats av hennes mod att gå utanför sin komfortzon och utmana sig själv. Nilla växte upp i den lilla skånska orten Verum utanför Hässleholm. Med en mamma som hade utövat handboll och en pappa som spelat fotboll och bordtennis ärvde hon ett genuint intresse för sport och framförallt fotboll. Eftersom det fanns för få fotbollsintresserade flickor för att starta ett flicklag i Verums GOIF fick hon spela med pojkar ända upp till tolv års ålder. De sista två åren var hon ensam tjej i laget. 
– Det kändes naturligt. Jag var ganska duktig så för mig var det bara positivt att spela med pojkar som på den tiden var lite tuffare än flickor på plan.
Det gjorde nog att jag var lite tuffare än många andra tjejer när jag sedan började spela i Vittsjö, berättar Nilla Fischer. Från tio års ålder kombinerade hon spel i Verums GOIF:s pojklag med Vittsjö GIK:s flicklag, och redan som 13-åring gjorde hon debut för damlaget i division 2. Trots att hon sågs som en stor talang och blev uttagen till olika flicklandslag hade hon till en början inget mål att bli firad landslagsstjärna.
– Jag spelade mest för att det var roligt. Det var först när jag som 16-åring värvades av Kristianstad/Wä DFF och blev uttagen till U21-landslaget som
jag började sätta upp mål. Klubbytet till Kristianstad/Wä DFF var ett perfekt steg både geografiskt och sportsligt. Staden låg tillräckligt nära
Hässleholm för att Nilla skulle kunna gå kvar i samma skola samtidigt som det var utvecklande att spela på en högre nivå i division 1.

– I alla klubbar jag har spelat för har jag alltid kommit in i laget snabbt och fått spela. Att kombinera fotboll på den nivån och skola var tufft, men jag är idag glad att jag gick ut gymnasiet. Jag fick offra andra saker, men nu i efterhand känns det inte så viktigt att jag aldrig fick gå på de där 18-årsfesterna som alla andra gjorde, säger Nilla och skrattar. Efter bara ett år i Kristianstad/Wä DFF fick hon 2001 debutera i A-landslaget. Flera allsvenska klubbar visade intresse och valet föll på Malmö FF Dam, där storasyster Johanna hade spelat.

– När jag gick dit hade hon precis lämnat för spel i USA. Det var en stor omställning och spännande att få spela med några av mina idoler. Nilla växte upp i klubben och vann SM-guld under sina två sista säsonger. Men efter nio år i Malmö behövde hon en ny utmaning och gick till Linköping FC.
– Det var tryggt att spela i Malmö, men jag kände ett starkt behov att byta miljö och anpassa mig till något nytt. Jag behövde den tändvätskan för att prestera på topp igen inför EM. Siktet var inställt på att ta en ordinarie mittfältsplats i EM på hemmaplan 2013, men förbundskaptenen Pia Sundhage hade andra tankar och ställde ett ultimatum. Antingen gick Nilla med på att spela mittback, eller skulle hon få svårt att ta en plats i EM-truppen.
Nilla, som identifierade sig som mittfältare, kände sig osäker över att spela mittback, men antog utmaningen på samma sätt som hon gjort tidigare.
– Jag gjorde allt för att klara av det och fokuserade på mina styrkor. Som mittfältare var jag bollsäker och lugn, vilket jag har haft nytta av som mittback. När EM var över sågs hon som en av mästerskapets bästa försvarare och tyska storklubben VFL Wolfsburg valde att slå sitt transferrekord för att få Nilla till klubben så snabbt som möjligt.
– Det var inte mycket att fundera på. Tyska ligan är en av världens bästa. Topplagen är lika bra som i Sverige, men ligan är mer jämn. Det finns ingen match där vi bara kan ställa ut skorna.

Redan under sin första säsong vann Nilla Bundesliga, UEFA Women’s Champions League och Tyska cupen. Den hårda konkurrensen och höga kvalité som finns i laget har fått henne att utvecklas ännu mer som spelare.
– Jag har blivit mer av en ledartyp och är mer aktiv. På varje träning måste alla visa varför just de ska spela. Tempot är högre än i Sverige, och passningsövningarna går snabbare. Det är större fokus på individuella pass där vi exempelvis tränar mitt huvudspel i en timme. I Sverige får du göra sådant själv efter träningen. Nilla trivs med det sociala livet i Wolfsburg och har kontrakt med klubben fram till 2017. Hon ser inget definitivt slut på sin landslagskarriär, som sträcker sig långt över 100 landskamper, utan siktar på OS 2016 och EM 2017.
– Vi får se om jag hinner med VM 2019 också. Jag försöker ta ett år i taget och det gäller att vara tillräckligt bra för att jag inte ska förlora min plats i klubblag och landslag. Jag uppskattar verkligen det liv jag lever, och just nu lever jag min dröm.

Text: Pierre Eklund

NILLA FISCHER
Ålder: 30
Bor: Wolfsburg
Familj: Hustrun Maria Michaela Fischer
Position: Mittback
Tidigare klubbar: Verums GoIF, Vittsjö GIK, Kristianstad/Wä DFF, Malmö FF Dam och Linköpings FC
Meriter: Har vunnit två SM-guld, 1 ligatitel i Bundesliga, Tyska cupen och UEFA Women’s Champions League. VM-brons 2011.